“Childhood och Vattenfall vill främja debatten om utsatta barn i världen. Därför ger vi dig möjlighet att kommentera alla inlägg i vår blogg - dessutom skänker Vattenfall 20 kronor för varje inlägg du gör i din egen blogg som länkar till uppdragbarn.se. Pengarna går oavkortat till Childhoods verksamhet. Använd gärna våra bilder på din blogg och tipsa dina vänner om detta.”
Kom igen och länka nu ;)
36 minuter kvar tills detta lilla x2000-tåg landar i Skövdelandet. Har suttit och pratat med underbara Emma på msn en stund här, vilket gjort att jag faktiskt börjat längta hem. Nu är det slut på sommarlov, nu ska det bli härligt att börja skolan(!?), komma igång med träning och livet igen. Men jag är otroligt nöjd med vår semester och så innerligt tacksam att vi fått bo hos Daniels föräldrar så länge. Tack tack tack!
Här på tåget har jag dock fått ångra att jag inte kämpade mer med att boka biljetter till den tysta vagnen på tåget. Det är små kids i alla riktningar här, bakom (skriker, gnäller, mamma sjunger sånger och ammar för fullt), framför (tjattrar i ett) och rakt över gången (verkar sova nu). Missförstå mig inte, jag älskar barn (för guds skull, jag jobbar på dagis helt frivilligt, läser till lärare och satt igår och lät en 1,5-åring riva ur alla kvitton ur min plånbok, bita i mitt lipsyl och suga på Daniels tandborste) men på tåget när man är trött är det faktiskt riktigt plågsamt.
På centralen hörde jag en “rolig” sak. En tjej som verkade vara dotter berättade för en man, som verkade vara pappan, om en barndomsvän till henne som hade fött barn, men barnet hade haft någon sjukdom och överlevde inte, varpå pappan svarar -Vad tråkigt. Ville du ha något att dricka förresten? Jag skulle verkligen aldrig skoja om en så allvarlig och hemsk sak, men ni kanske förstår hur det lät? Ungefär som att hon hade sagt att ett halvkasst lag i superettan hade förlorat en match mot serieledarna. Äsch, ni fattar.
Nu har jag skrivit i typ 11 minuter. 25 minuter kvar. Jag har precis lekt tittut med bebistjejen i sätet bakom. Nu ser hon lite gladare ut. Hon har en fin rosa skallra.
Idag åker vi hem. Har som vanligt massvis med bilder att ladda upp här, men det får vänta. Ska försöka njuta av solen de sista timmarna här i Stockholm. 16:45 sätter vi oss på x2000 hem till lilla Skövde och vår lilla nystädade lägenhet igen. Jag känner mig varken glad eller ledsen över det än faktiskt, det känns fortfarande inte riktigt som att vi ska åka hem, trots att jag har packat väskan och bäddat upp sängarna här. Strange. Men det kommer nog bli skönt, saknar familjen och hundarna och närheten och vännerna. Har i alla fall kommit fram till här uppe att jag inte skulle vilja bo så här långt bort från dom.
Det blir ialla fall en sista semesterdag nu, i morgon börjar jag jobba kl 7:30 på avdelningen Körsbäret på “min” älskade förskola, sen börjar ju skolan i veckan också, och det är dags för intro -08 och kårjobb. Rooooligt! Men nu ska jag gå ut i solen.
Ps: just nu ångrar jag att jag inte tog min stora resväska hit upp, allt som vi shoppat får inte riktigt plats. Kommer bli tufft att få hem allt :p
Tre dagar kvar tills vi åker och den här gången ska vi nog ha ordentligt med tid för att turista ordentligt :p Vi har fått fina stockholms-tips av folk, så vi kommer inte ha ont om saker att göra i alla fall. Vi ska hinna med att träffa Zill, Patrik och Almira något när vi är där uppe också, och det ska vi matcha med besök på Skansen, Gröna Lund, Fjärilshuset, Aquaria vattenmuseum, IKEA, Outleten i Barkarby, en dagskryssning till Åland och såklart shopping i stan. Haha. Det är nog inte helt säkert att vi hinner med allt… :p Hoppas vi får umgås lite med Daniel-föräldrar också. Det blir fullt upp om vi ska hinna med allt, fast sen är det ju ingen katastrof om vi inte gör det heller. Vissa saker längtar jag mer efter än andra :)
Det kommer inte vara fel att få stor lön när vi är där uppe, så att shoppingbehovet kan tillfredsställas ;)
