mammas buskille

Det är något så fantastiskt med att få följa en liten minimänniskas utveckling på nära håll. Jag har aldrig tvivlat på att vi har fått jordens ljuvligaste unge hem till oss, aldrig, men jag kunde knappast ana att han skulle vara så här underbar. Han är min största kärlek och har varit det från dag ett. Sorry Daniel ;) Just nu är min lilla stora kärlek inne i en fantastisk ålder och vi upptäcker dagligen nya färdigheter och små egenheter som är ”typiskt Charlie”. Hur häftigt?

Han är aktiv som sjutton den här killen. Och stark. Han är inte still många sekunder åt gången, att ligga stilla är inte hans kopp te och det är flera månader sen vi tog undan babygymmet, sittern och bumbon. Han kryper och utforskar, sätter sig upp, kollar runt, kryper till nästa ställe, fram till soffan, ställer sig upp, går några steg med soffan som stöd, sätter sig ner, drar sig upp till stående igen, drar ner mammas tidning på golvet, sätter sig på huk, reser sig igen och skrattar och jag sitter och bara stirrar på skådespelet. Jag älskar varje rörelse.

Busig är han också. Muggar och skedar flyger varje måltid och senaste grejen är att återigen börja prutta med munnen när man precis fått in ett lass med mat. När han kryper runt på golvet och mamma säger ”stopp” eller ”nej” när man drar i blomman eller gör något annat förbjudet vänder han sig om och fyrar av världens leende innan han återgår till sitt hyss. Samma sak när han drar sin mamma i håret eller försöker ta pappas glasögon. Samtidigt är han världens snällaste, gosigaste unge som gärna kramas, gnuggar näsor (med både människor, djur, spegelbilden och bilder i böcker) och gärna bjuder andra på sitt rån eller bjussar på lite vatten. Älskade hjärtat <3


Smaka mamma?


Hejdå muggen!

Pages:

11 kommentarer till “mammas buskille”

  1. Josefine - mamma till Alva skriver:

    Haha åh vilket underbart inlägg ! Mycket påminner om alvas hyss, hon sitter inte heller still många sekunder längre utan kryper efter mig och drar mig i byxorna, haha! Dom skulle bli ett fint par ;)

  2. Det är verkligen fantastiskt <3 Och inte finns det ngt större än kärleken till sitt barn. Vackert, magiskt, villkorslöst och bara så fint. Åh!

  3. Blue Velvet skriver:

    Sv; Nej, hon är inte allergisk mot något vad vi vet. Men dom hade ingen annan gröt i just den affären, så fick ta den.
    Måste få fråga vart du köpt den smarta hak-lapps-bak-o-fram-jackan?

  4. ja det är såå skönt att få komma iväg på lite träning, älskar när man kommer hem, har tagit en dusch och kryper ner i mjukisarna framför tv:n :) hihi. Vi turas om att gå och träna Jonas och jag, ibland hinner Alva somna när jag är borta och det är så skönt att Jonas kan natta henne lika enkelt som jag kan ! hihi :) kramar

  5. Sophia - mamma till Melvin skriver:

    Låter som du beskrivit Melvin ;)

  6. Tack för pepp fina Sara!

    Vad fin du har gjort bloggen-igen! Kul med ombyte också!

    Hihi ja de där busleendena alltså! Jag har svårt att hålla mig allvarlig
    när Edison gör hyss alltså! :P

    Kramar

  7. Ella tackar för grattisarna! :)

    Charlie är nog en riktig sötnos! En sån där
    haklapp med ärmar skulle vara bra att ha.

  8. Blue Velvet skriver:

    SV; Visste inte att den innehöll socker, så nu skall jag ut och leta banangröt istället. Tack för att du berättade för mig. Vill inte heller att min Vega skall få i sig onödigt med socker.

  9. men åh det är ju verkligen samma för Alva, hon har heller aldrig krånglat med maten innan ? förutom när vi började med lite större bitar, då ville hon inte vara med ;) hahaha ! kramar

  10. Låter som som min Vincent. Busig, aktiv och stark!:) Inte vara still en
    sekund är mottot:) Kram

Lämna en kommentar